Äntligen är vi hemma igen o resan hem gick oxå bra.

Morgonen började med massa nålar o uppmärksamhet. Det var en upplevelse ja inte vill uppleva igen för det var alldeles för oehagligt o ont..

Först stolpiller för o få samandragningar o annat o slappna av så magen o underlivet känndes extra tungt.

Sen upp o få lokalbedövning där nålen ska sättas o få elektrod padd på låret. Sen började det.. Den långa nålen på ca 3dm o bara någon mm ner genom magen o in i fostersäcken o genom vätskecystan o in i klumpen o dess cirkulation. Behövdes dock kanske bara 2 dm av nålen för o komma dit o själva sticket gjorde inte alls ont utan detta obehag och vetskapen om att det skulle gjort så ont... Varje lager som nålen gick genom kändes o n typ av värk uppstod..

Det var det äckligaste ja varit med om... Sen försöka andas normalt med gråten i halsen o nålen i magen i ca 15 min.. var inte lätt... Men lyckades ju så klart ändå.. Bara uthärda...

När de äntligen fick ut nålen igen o kollade med UL så såg dom att det fortfarande fanns cirkulation i klumpen o de suckade djupt o förvarnade att de var tvugna o sticka igen... Jag höll på o gå av...

Men efter en stunds undersökande så försvann cirkulationen o jag slapp ett extra stick.

Så de avbröt där o ja fick ner o lägga mig o komma till sanns igen..

Morgonen var i en dimma.. o precis efter åt.. Men efter lite frukost så vaknade ja till lite.

Visst känns det.. värk i "sticket" i magen som träningsvärk ungefär. O fått lite mer samandragningar, men inget smärtsamt.

Det bästa av allt.. Sprattel blev mer aktiv bara en timma efter ingreppet! =)

Så efter 4 timmars vila var det dax o kolla på Ul om det lyckats eller om vi skulle få göra om det.

Det såg bra ut o ingen cirkulation i klumpen. Så nu hoppas vi den skrumpnar lite o ger plats åt Sprattel som just fått mer tid på sig att bli stark innan det e dax o komma ut.

Så om inget annat inträffar så blir det kontroller på Ul en gång i veckan o Sprattel blir starkare o stannar till iaf v.30

Så håll era tummar för mig o Spratell!

Så nu vet ni läget med.. o jag ska nu bara luta mig bak i soffan o vila...

Resan gick fint ner. Snöa bara i Huddinge när vi kom hit. Fick in direkt på Ul på undersökning. Fick mer info o fick reda på att det kommer vara massa människor med imorgon som är nyfikna. Jag känner mig som ett djur på zoo. Tycker inte om uppmärksamheten o nålarna... Men läkaren är förundrad över att Spratell orkat så här länge. Detta ska köpa oss tid så Spratell får växa till sig lite. Efter att ligga så här hop tryckt som spratell gör nu är inte säkert att Spratell överlever. Men det e klart att Spratell gör.... har Spratell orkat tills nu så ska det bara bli bättre från o med nu. Så nu ska jag försöka få lite sömn. Mitt huvud gör ont. O vi ska upp strax innan 7....Met info kommer imorgon...

Imorgon e det dax igen. Hoppas på bättre väglag. Med den här vinden e väl risken för drivsnö ganska stor så hoppas det stillar sig till imorgon.

Ska bli skönt o komma till Huddinge igen..

Det känns att magen växer var dag o har mer sammandragningar med. O sprattel e ovanligt lugn... Känns inte lika bra..

Så även om ja inte tycker om nålar så ska ja blunda o bara få det gjort... Nervös som bara den...

Så nu har ja bara om packning av väskan kvar.. sen e ja redo för en ny road trip till Huddinge imorgon...

Försöker o inte tänka så mycke o hålla mig lugn.. men inte alltid det hjälper...

Nåja ni får säkert läsa mer om mina påhitt o äventyr inom kort...

Då var resan över för idag.. nästan 80 mil o 10 timmar i bilen...

Huddinge var kanon... Dom tog imot oss med avslappnad skön inställning o Han vet vad han talar om...

Så på Måndag e det dax igen. Ner till Huddinge o ta prover o sova över. Tisdag morgon ska dom gå in med en nål o bränna med radiovågor klumpens cirkulation.

Den är dubbelt så stor som Sprattel o ger inte sprattel någon chans.

Så nu e det dax.. Då är ja i v.23 så då hoppas ja att ja får ha Sprattel i magen ett litet extra tag.

Men ingen vet när Sprattel vill ut. Så blir väl till o hålla koll på allt.

Tagit några magbilder så ni får se min gigant mage..

O imorgon ska jag till Psykologen igen. Kan nog vara bra. O ringa massa samtal... Om vi ska kunna få lite ersättning för resor o parkering i Huddinge... O så berätta för UL hur det ligger till o min kursledare att ja inte kommer nästa vecka förrämn på onsdagen troligen.

Så nu e ja helt färdig o ska sova.. Så natti natt...

V.19

  V.22

Klumpen tar upp mer än häften av magen...

Gick inte som väntat på UL idag.. =(

Sprattel börjar bli överbelastad... Hjärtat var förstorat och vi kunde ana vätska inne i hjärtat.. =(

Så nu e det Huddinge på Torsdag och jag har inte en aning om vad ja ska vänta mig. Om ja ska ligga kvar för att dom ska gå in med laser eller om dom vill göra annat eller inget alls...

Tycker inte om denna ovisshet...

Känner mig så maktlös....

Vad ska man ha med sig? Vad kommer o ske?

Måste förvarna katt vakt att vi kanske blir borta några dagar.

Ringa Psykologen imorgon o förvarna henne att ja inte kommer på fredag troligen...

Så tom i huvet men ändå så tung o full av tankar ja inte kan ta på...

Ja jag känner mig bara förvirrad... Igår letade ja Barnvagnar o läste på massa sidor om vad man ska börja köpa hem...

Nu kan ja inte planera mer..

1 advent står för dörren o ja vet inte änns om ja e hemma....

Känns ju bra att specialisterna har bättre utrustning o bättre vetande om detta... Men det känns ändå inte bra...

Suck... Detta skulle ju inte ske... Var ja för hoppfull? Fick ja för mycke självförtroende att vi skulle slippa Huddinge o få vänta länge till innan Sprattel fått nog?! Suck...

Ja jag vet inte längre.. Går säkert bra.. men just nu känns det inte så...

Allt blev helt plötsligt lika osäkert igen...

En dag itaget ist för en vecka i taget... Varför kan det inte vara lätt för?

Jaja... Torsdag nästa nu då...

Japp det känns att vintern har kommit för att stanna.

Både skoj o jobbigt. Det ligger lite frusen snö på backen o det blåser is vindar. tydligen är det snö på väg in över landet. Så får väl se om vi kan få någon dm. Så kan det vara bra sen. =)

Ska iväg imorgon o känna på en häst. Se om jag kommer ihåg hur det ska kännas... Så jag kan ge henna lite tips, då jag har lite svårt att massera genom hästen ordentligt just nu med foglossningar och stora mage...

Tydligen har hon haft problem med inflamationer i ländryggen o naprapat o rätat ut kotor i manken. Men hon ska tydligen gå ganska bra nu men har lätt till hälta. Så det känns som att ja har lite o bita i.

Får se vad jag känner...

Ja magen växer så den knakar. Tydligen växer klumpens ödem "vatten" och är lika stor som sprattel är. Men Sprattel är stark o mår fortfarande bra. Så det e bara o kämpa vidare. Huddinge vill fortfarande inte ha in oss utan fortsätta med kontroller och övervaka Sprattel i Karlstad en gång i veckan. Och det känns ju bra då är dom nog övertygade om att Sprattel är stark.Är ju i vecka 22 nu så jag sicktar på att Sprattel ska vara kvar i magen till iaf vecka 30. Men att det blir kejsarsnitt är ju nästan ett måste ändå. Och tanken är fortfarande oroande men ändå bättre, tanken har kommit till ro lite.

Fick träffa psykologen idag med. Kändes bra även att ja trodde att det inte längre var speciellt nödvändigt så började ja böla när ja berätta historien och mitt liv i kortform..

Ska iaf träffa henne minst två gånger till... Så får vi se.

Känndes iaf bra o ha ett öra till som kan ställa mer frågor om känslor o tänkande o så..

Men men...

Nu ska jag snart förbereda tacos.

Tack för alla vänner som finns! Tack för alla era tankar o stöd!

Ni är guld värda!

Miljoner kramar till er!

Ingen bra dag idag känner jag...

Humöret e nere i bott o känner mig allmänt hängig.

Önska man hade en knapp o trycka på o få upp humöret igen.

Men vissa dagar e svåra o har man lite extra foglossning oxå så blir man extra posetiv o glad. =/ Nå ja...

Allt e bara gnäll o ingen behöver lyssna eller läsa.. =)

Har bara en sån där dag man vill sitta i soffan o gråta o bara tycka synd om sig själv. Ingen större energi till något även om det finns massa o göra.

*Hrimnir hette han ja, tyckte dock åldern stämde så bra. Mitt minne är inte som det varit. =/ Jag finns ju även på mailen. ann.lundgren@gmail.com   *

Var ju in på Ul idag. Det lilla krypet har växt ca 5 mm. O klumpen 1 mm. Så det e bra. Har god cirkulation i hjärtat o ingen vätska i kroppen. Så det såg bra ut. Fostervatten mängden såg oxå bra ut. Så än kan jag andas... Så nu går ja o väntar på att det ska bli nästa vecka.

Fick hem läxa i kursen.. skriva ett personligt brev, att det ska vara så svårt o komma på bra saker om sig själv.

Ja ska iaf inte dit förrän på måndag. Så detta verkar vara en bra kurs.... =)

Så trött nu... Känns som det inte får vila ordentligt. =/

*Hjalmur har ju blivit såå fin! Trodde du hade sålt han för länge sen. Har letat lite efter han! Men skoj o se att han växt till sig o blivit så fin! Kram på dig vännen *