Snart så börjar mitt sommar jobb. Jag är tok nervös...

Varit hemma för länge! O ett arbete jag inte kan alls. Kan ju skylla på just det, att det e helt nytt om det brakar åt skogen. Men jag vet med mig att jag har svårt o ta kretiken på rätt sätt. Så om det skulle bli minsta lilla fel så tar jag det personligt. Att det är jag som e värdelös o inte änns klarar/ fattar vad ja ska göra.

Räcker att min älskade sambo tycker att jag tycker eller att ja gjort något fel så känner ja mig dum o värdelös... Hur sjukt som hellst o var gång jag får kretiken o tankarna kommer så blir jag arg på mig o på honom som tycker så. O jag försöker o inte tänka på det att det är okej o ha olika meningar o att det är okej o göra fel. Att ignorera mina egna känslor som blossar upp. Att andas o bara vara. men uuu så jobbigt det e.. Att arbeta med det var gång det händer. O jag försöker stäcka på mig när jag får god kretik o ta åt mig den o ta till mig den o bli varm i kroppen när någon tycker något bra om mig. Men den känslan slinker så lätt iväg, hal som en ål. Men visst vet jag hur man håller i en hal ål, men den känslan är svårare o hålla kvar i.

Ja det blev kanske lite rörigt. Men så är det för mig.

Visst känns det bra att jag har sommar jobb om det så bara e i två månader.

Jag är en vane människa o vill trampa på känd mark o veta vad som väntas o förväntas. Vad som sker.

Nya saker är svårt även om jag gjort det så många gånger förr... Så blir det bara svårare.. Varför? Bra fråga.

Nå ja... Vi får se, en dag i taget... Allt löser sig.. som min älskade sambo säger, tänk inte så mycke på det... O han som tänker jämt! =P Fast på lösningar på praktiska problem.

Önska jag var mer som han, tar allt med en klackspark o slippa oroa sig. Kunna ta folk på ett annat sätt. Kunna tro på sig själv. Han e allmänbildad o klippsk o kunnig på så många områden. Ser allt självklart. Han behöver inte tänka så mycke för att förstå. Han vet ändå. Han har helt andra prioriteringar. Vi är inte lika alls på det sättet o det är väl det som gör att vi passar ihop.

Nä nu ska jag ta mitt feta arsle o prominixa till stallet....

Tack för ordet...

O tack för att just du finns!

 

Åsa

14 juni 2010 11:39

Nej du skall ta ditt FINA arsle och promenixa till stallet.

Och du kritik är inte lätt. Men försök att inte se det som negativ kritik utan bara att alla har olika sätt att se på saker. Det finns olika lösningar på ett problem. Du har ett och din arbetsgivare ett annat. Vill de göra på sitt sätt och ger dig kritik, tänk då: -Ok vi gör på ert sätt ;-)

Jag har mycket svårt att se hur du inte skulle bli omtyckt? Det är och blir du!

Kul att vara behövd på en arbetsplats igen och förhoppningsvis trivs du bra och har en lärorik sommar.

KRAM Åsa

Ps. Tack för dina fina ord om bröllop och annat, de värmer.

http://www.milasa.se

 

Ann

14 juni 2010 15:05

Tack gumman! Det värmer gott!
Jo jag ska försöka komma ihåg det! =)

Ja hade jag varit ledig så hade jag nog allt kommit ner o sett dig som brud i detta dröm bröllop! Bara för o få se det med egna ögon! =)

Ta hand om er!
Kramar

http://missanmy.bloggagratis.se

 

Mia

14 juni 2010 17:23

Du måste tänka mer positivt om dig själv Ann! Det blir bara en negativ spiral du snurrar runt i annars. Jag vet att det låter så enkelt, men jag vet också att det inte är det. Men att arbeta med det och föröska tänka annorlunda är kanonbra. Kramiz!

 

isis

14 juni 2010 20:17

är det på grund av allt som har hänt i ditt förflutna att du måste ta ansvar för allt som inte ens är ditt, att saker och ting gick snett för att det var ditt fel..... inte att det är bara en del av livet och var och en har sitt eget ansvar för varför saker och ting händer, det är ganska stort av dig att ta det ansvaret i från andra men ganska menings löst....kan det vara så att dessa fina ord dina vänner skriver om dig om hur fin du är och värdefullt det är för dom att ha dig i närheten kan det stemma med verkligheten...
man kan strunta i att tänka positivt och i stället se på saker som dom är. det är inte utan orsak du är omtyckt. du kan mer en du ger dig sjelv kredit för, du har presterad mer en du sjelv vil komma ihåg, presterad mer en många andra. och om du får dom tankarna att du är mindre värd då är lika bra att kasta bort dom tankarna för dom har inget med att göra vem du är eller vad du kan.

 

Ann

14 juni 2010 20:43

Tack Mia.. Jag jobbar på! =) Kramizar!

Tack kära Isis! (vem du än är. För jag har ingen aning.) Dina ord är såå sanna! Dom gör ont samtidigt som dom värmer.
Tack för påminnelserna.

Tack för allt!

http://missanmy.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag trodde inte jag skulle känna sådan sorg. Sally har legat på dimens hem i ca 8 år. Det sägs att dom inte finns där längre då de inte pratar eller visar känslor. Att det bara är skalet kvar. Vad vet vi om det?? Jag har bara besökt henne ett få t...

Här finns mycke tankar o jag undrar hur långt från väggen jag egentligen är. Så innerligt trött. Frej sover inge bättre... Psykologen ska fixa remiss för en eeg tror ja det hette. Mätning av signaler i hjärnan för o utesluta epileptiska störningar. ...

Jag har ju totalt glömt att skriva att Thor kom till världen den 26 juli kl.21.58. Han vägde 3540gr o var 52cm. Jag återkommer med förlossnings historien. Kan dock säga att han äter sover o växer precis som han ska! ...

Ja idag är jag i v.39+3. Det menas med att bäbis är färdig o välkommen ut när som hellst nu. Magen e nu enligt mvcs kurva 35. o med Frej var ja 33. Har gått upp ca 7 kg. o med frej gick ja upp 15kg... Jo några lätta förvärkar har jag haft, massa sa...

Helgen var helt underbar!!! Vi var barnlediga och for till stenungsundsbaden. 4 varma pooler, god mat o dryck, Underbart sällskap! O endel sömn!!! Fredagen anlände vi i stenungsund o min älskade far o styvmor hämtade Frej o ja fick sååå ont i mag...